Billie och Franke ligger i varsitt hörn av soffan och sover. Mitt hår faller av och små testar går att finna över hela huset, det beror väl på amningen antar jag. Jag lyssnar på Tracy Chapman och andas. Jag har bara fodralet kvar, cd-skivan är sedan länge försvunnen. Då är det så himla bra att spotify finns tänker jag. Jag gör tappra försök med att dölja de mörka ringarna under ögonen som kommit smygande. Men vad gör väl det försöker jag intala mig själv.
Vi firade min mormor som fyllde 90 år. Och jag har nog aldrig sett henne lyckligare. Nästan alla kusiner var samlade och det var stoj och stök och skratt. Och mitt i allt står lilla mormor och njuter. Nöjd och upprymd. Det kändes så himla fint.
